En Bellamn-spökhistoria:
Det var Bellman, finnen och norsken som stod utanför en mörk, mörk grotta. "-Jag slår vad om att ni inte vågar gå in i den här grottan", sa Bellman. "-Det gör jag visst det", sa finnen...och så gick han in i grottan. När han kommit in en bit, hörde han en röst som sa: "- Blodet droppar, blodet droppar! " Då blev finnen så rädd att han sprang ut igen. Nu var det norskens tur att gå in i grottan. Efter en liten stund, hördes den hemska rösten igen "-Blodet droppar, blodet droppar!". Då blev även norsken så rädd att han sprang ut ur grottan det fortaste han kunde. Nu var det Bellmans tur att gå in i grottan. Han tvekade lite först, eftersom de andra två kommit ut ur grottan och sett likbleka ut i ansiktet, men så tog han mod till sig och gick in i grottan. Han gick längre och längre in. Plötsligt hördes en röst som sa: "- Blodet droppar, blodet droppar!". Då svarade Bellman "- Jamen, sätt plåster på då!" och så gick han ut igen.
Gumman på kyrkogården:
Det var en flicka som skulle ta genvägen hem över en kyrkogård mitt i natten. Det var mörkt och hon var rädd. Då kom en gammal gumma och frågade om de skulle göra sällskap. Damen såg snäll ut så det ville flickan gärna.
"- Är du rädd för att gå över kyrkogården när det är mörkt?", frågade gumman.
"- Ja, det är jag", svarade flickan. "- Det var jag också när jag levde", sa gumman då.
Människor kan också slicka:
Det var en tjej som skulle sova ensam hemma. Hon var inte rädd för hon hade sin lilla hund hos sig. Hunden brukade alltid sova under flickans säng och om flickan blev mörkrädd så stack hon bara ner handen under sängen och lät hunden slicka på handen. Då blev hon lugn igen.
På kvällen låg flickan i sin säng och lyssnade på radion. Då bröts sändningen och hallåmannen talade om att en köttätande mördare hade rymt från ett dårhus i närheten. Man skulle släcka alla lampor för galningen drogs till kött, blod och ljus.
Flickan släckte lampan och stack ner handen under sängen. Då kände hon hunden slicka på handen och blev lugn och somnade. Efter en stund vaknade flickan för hon tyckte att någon kom uppför trappan. Hon stack ner handen under sängen och när hon kände hunden slicka på handen blev hon lugn igen och somnade om.
Snart vaknade flickan en gång till. Hon tyckte att hon hörde ett droppande ljud från badrummet. När flickan kom in i badrummet fick hon se att hennes hund hängde i tvättställningen ovanför badkaret. Den var knivstucken och allt blod hade runnit ner i badkaret. På spegeln hade någon skrivit med blod: "Människor kan också slicka".